En av de absolut största fördelarna med inkjet (bläckstråleskrivare) är möjligheten att överföra digital bild på en närmast oändlig mängd material. Egentligen faktiskt på vad som helst. När det gäller ProDig så håller vi oss dock till fine art- och fotografivärlden, dvs konstpapper av högsta möjliga kvalitet. ProDig använder papper från Epson, Canson, Hahnemühle och Awagami.

Skrivare från Epson:
Sylus Pro 9900, upp till 111 cm bredd, med 10 färgers pigmenterat bläck HDR
SC P20000, upp till 162 cm bredd, med 9 färgers pigmenterat bläck PRO

Permanens
Denna faktor listas först, eftersom det borde vara av största betydelse för alla konstnärer som bryr sig om verkens livslängd och säljer sitt arbete på konstmarknaden.
Det finns idag inte någon tvekan om att bläckstråleutskrifter/pigment prints kommer att överleva kemiskt framställda c-prints med bred marginal. Eftersom c-prints är färgämnesbaserat, är de mer mottagliga för försämring än bläckstråleskrivarens pigmentbläck, när bilden utsätts för ljus, värme och luftfuktighet. Även när den är inramad bakom glas. Dessutom är färgämneskopplare ett problem med c-prints över tid. Alltså att de förändras även i mörk förvaring.
Studier och tester av Henry Wilhelm (grundare av Wilhelm Imaging Research) uppskattar tiden när synlig blekning infaller för c-prints till 25-35 år (under typiska visningsförhållanden). I skarp kontrast, kan bläckstråleskrivarens pigmentbläck motstå synlig blekning mellan 80-100 år på ett högklassigt fineartpapper, det under normala miljö- och visningsförhållanden. Svart-vita printar med pigmentbläck innehåller nästan enbart kol-pulver och har en beständighet på mellan 200-300 år (i tester).

http://www.wilhelm-research.com
http://www.aardenburg-imaging.com/light-fade-test-results/

Färgomfång
Dagens professionella bläckstråle/pigmentskrivare kan återge färger utöver Adobe RGB-färgrymden, t o m ProPhoto RGB. ProPhoto RGB är den enda färgrymden som är tillräckligt stor för att rymma alla de färger en kameras sensor kan fånga. Naturligtvis beror färgomfång på kvaliteten på ICC-profilen, bläck set, skrivare och papper som används.
Fotolabbens c-prints sträcker sig färgomfånget från sRGB (eller mindre), till delar av Adobe RGB. Ett undantag ligger inom området för mycket mättade blå och magenta; c-printens omfång är där något större än för pigmentprint. Troligtvis beror detta på användningen av färgämnen kontra pigment.
Dessutom kan bläckstråle-skrivarens pigmentprint uppvisar större kontrast, jämnare färgnyanser, djupare svärta (Dmax), och finare skuggdetaljer än kemiska framställda printar.

Skärpa
De senaste modellerna av pigmentskrivare, har en mycket hög detaljskärpa jämfört med en c-prints mjuka och något diffusa. Färgpunkterna är mellan 1,5-3,5 picoliter (miljondels liter) stora och är extremt jämnt runda i sin form pga guldpläterade munstycken. Ett modernt skrivarhuvud, som t ex till Epson P20000, har 8000 munstycken.

Materialval
Återigen är det fördel för pigmentutskriften. Idag finns ett häpnadsväckande antal utmärkta papper, både foto och matt. Från duk, bomull och Kozo (mullbär), till baryt, bambu och film. Och det i en enorm mängd av ytor, färgton, gramvikt och förstås storlekar. ProDig har kapacitet för den största rullbredd som fineartpapper tillverkas i; 162 cm. Detta mångsidiga utbud av papper möjliggör personliga uttryck för den printade bilden. Å andra sidan, är de kemiska fotolabbens val av papper mycket begränsad i jämförelse.

Miljöaspekten
Att på kemisk väg framställa bilder, fotografiska bilder, har och är ett evigt miljöförstörande. För inte så många år sedan, när det kemiskt framställda fotografiet var den allenarådande tekniken, hällde man helt sonika ut alla vätskor i avloppet. Kemikalier, tungmetaller, selen, saltlösningar mm åkte rätt ut i naturen. Så småningom kom det fram metoder för att återvinna t ex silvret ur det fotokemiska fixet, och idag är det lag på att destruera labb-sopporna. De större fotolabben har numera egna reningsverk, då även sköljvattnet måste renas. Det finns också s.k. torrkemi som är något miljövänligare.
Då är det på sin plats att presentera Den Gröna Bilden!
ProDig använder, som bekant, bläckstråleteknik. Och det med ett helt vattenbaserat pigmentbläck. Maskinerna går visserligen med ström, men ProDig använder miljövänlig “grön el”.
That’s it ! Inte en kemikalie, inget sköljvatten, inga utsläpp, knappt ens ventilation behövs. Bläckpatronerna och spillpapper återvinns.
Pappersframställningen då? Det finns några produkter framställde med mer miljövänliga fibrer, t ex sockerrör, bambu, mullbär och hampa. Och återvunnet cellulosapapper. De finaste pappersorterna vi använder är gjorda av renad bomull, det som förr kallades lump eller engelskans “rag”. Och det var faktiskt gammalt tyg som återanvändes. I dag är de oftast en blandning av lump och odlad bomull, som tyvärr inte tillhör den mest “gröna” produkten.
Vi använder också en del syntetiskt framställt material, men där börjar det finnas alternativ, som är både miljövänligt framställda, nedbrytningsbara och kan t o m återvinnas. Det vanligaste är cellulosa-baserad plastliknande material, i stället för oljebaserade.
Så du som fortfarande framställer din fotografier på kemisk väg: Gör som vi, Go inkjet !!

Terminologi
är många gånger svårt och används därför lätt felaktigt. Ta t ex uttrycket ”Giclée”, som många gallerister använder för någonting som är gjort med digital teknik, och sedan får det stå för precis vad som helst. Ursprungligen är begreppet myntat av Jack Duganne, som var tekniker hos Nash Editions i början av 90-talet. Det är en engelsk ordlek med det franska ”gicler”, som betyder ”spruta” eller ”skvätta”. Det kan också stå för ”ejakulera”!
Grundtekniken för att erhålla en sk Giclée Approval, var en IRIS-skrivare, ett sorts bläck och ett par utvalda konstpapper. Och att man gjorde reproduktioner av konstverk. Stämpeln erhölls efter en noggrann ansökan hos GPA, Giclée Printers Association.
Idag har både den tekniken och begreppet spelat ut sin roll och de flesta seriösa i branschen kallar det helt enkelt ”pigment print” eller svenskans ”pigmentutskrift”.
(För pigmenttryck är en gammal fotografisk sk kromatmetod, som också användas inom textilindustrin.) Sedan kan man precisera beskrivningen med ett tillägg om vilket papper man har använt, t ex ”syrafritt papper av bomull”.